Värme | Tumba Gärde Samfällighetsförening

Värme och inomhusklimat

Samfälligheten har en gemensam anläggning för att kunna förse medlemmarnas fastigheter med värme. Värmesystemet är en sluten krets som cirkulerar i området och värms upp av fjärrvärme via en värmeväxlare i fjärrvärmeundercentralen, även kallad undercentralen eller UC. Fjärrvärmen används även för uppvärmning av tappvarmvatten (kranvatten).

Målsättningen är att värmesystemet ska förse alla anslutna fastigheter med en tillräcklig mängd värme för att kunna upprätthålla en rimlig inomhustemperatur i husen. Flödet och trycket i värmesystemet är relativt konstant under uppvärmningssäsongen fast framledningstemperaturen varierar med hänsyn till den aktuella utomhustemperaturen. Det innebär bland annat att radiatorerna kan kännas kalla även när de faktiskt avger en värmeeffekt till huset. Om exempelvis framledningstemperaturen är runt 30 °C så kommer både värmerör och radiatorer att kännas svala om man lägger handen på dem men eftersom temperaturen är högre än rumstemperaturen inomhus, kommer värme att tillföras huset. En annan effekt av att värmesystemet styrs av utomhustemperaturen, är att det är ganska trögt och det kan dröja innan systemet anpassar sig vid kraftiga temperaturväxlingar. Dessutom tar vårt nuvarande system inte hänsyn till vindhastigheten vilken också kan ha en relativt stor inverkan på värmeeffektbehovet.

Den som upplever problem med för låga temperaturer, ska först mäta temperaturen själv, innan Nabo kontaktas. Det kan utföras med en enkel termometer. Mätningen ska ske minst en meter från alla ytterväggar och yttertak, någonstans mitt i rummet och inte på golvet, det kallas vistelsezonen. Välj en plats som inte är solbelyst. Skriv gärna upp några mätningar per dygn för att få en bild av hur temperaturen eventuellt varierar över tiden. Om temperaturen inte är lägre än 20 °C anses det vara acceptabelt enligt Folkhälsomyndigheten (2021).

För en mer utförlig beskrivning av begreppet vistelsezon hänvisas till Socialstyrelsen (2005) eller Boverket (2021). All kontakt med fjärrvärmeleverantören ska ske genom styrelsen.

Termiskt klimat och komfort

Med termiskt klimat menas hur vi påverkas av värmeutbytet som vi har med vår omgivning. Utöver lufttemperaturen inverkar även olika ytors temperaturer, drag och hur temperaturen varierar på olika höjder i rummet.

Begreppet termisk komfort används för att beskriva hur olika individer uppfattar det termiska klimatet. Det är väl känt att olika personer uppfattar samma termiska klimat på olika sätt och att det kan vara svårt att tillgodose allas önskemål. Målsättningen är naturligtvis att inga boende varaktigt ska utsättas för så låga temperaturer att det kan anses skapa olägenhet för deras hälsa.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus innehåller rekommendationer för vad som kan vara rimligt och något förenklat kan man säga att temperaturen inomhus bör ligga i intervallet 20-23 °C.

När det gäller samfällighetens ansvar för inomhusklimatet så gäller det endast värmen som levereras via värmesystemet fram till huset. Det finns emellertid flera faktorer som också påverkar husens termiska prestanda och som ligger utanför samfällighetens ansvar och befogenheter. Sådana faktorer är statusen på radiatorerna, även kallade elementen, radiatorventilerna och eventuellt tillhörande termostater samt byggnadsskalets vindtäthet och isolering. Även möbleringen kan i vissa fall påverka radiatorernas möjlighet att avge värmeeffekt till rummet. Om det exempelvis är så att radiatorventilerna är gamla och slitna eller av fel sort, kan det vara så att värmen inte går genom radiatorerna och därmed ger ett alltför litet värmetillskott till rummen.

Hur vet vi då att rätt mängd värme kommer fram till varje hus? Senast 2018 gjordes en så kallad injustering av värmesystemet, det vill säga, en konsult kom till området och ställde in så att alla hus skulle få rätt flöde. Vi har dock ingen möjlighet idag, att mäta det aktuella flödet vid varje hus. Om man vill kunna mäta flödet vid varje hus behöver man göra en större investering och till exempel installera vad som kallas individuell mätning och debitering, IMD.

Länkar

Folkhälsomyndigheten (20 november 2020), vägledning för bedömning av termiskt inomhusklimat och temperatur, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/temperatur/termiskt-inomhusklimat-och-temperatur/

Socialstyrelsen (5 december 2005), temperatur inomhus [Handbok], https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/t/temperatur-inomhus/

Andra länkar

Våra hus omfattas inte direkt av Boverkets byggregler som gäller vid ny- och ombyggnad, emellertid har de några bra webbsidor med information kring termiskt klimat.

Boverkets byggregler (BBR 2011:6), https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/

Boverket (13 januari 2021). Termiskt klimat. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/termiskt-klimat/

Boverket (u.å.). PBL Akademin: Termiskt klimat (15 min), https://boverket.onlineacademy.se/external/listing/6389

Fjärrvärme: fakta, Energiföretagen Sverige.

Lufta radiatorerna

Äldre typ av radiator.

Många har genom åren säkert råkat ut för att få luft i radiatorerna, eller som de oftast kallas, elementen. Avger ett element svag värme eller är värmen ojämn, kan det vara dags att lufta det. Det innebär att det töms på luftfickor och att hela elementet fylls med vatten.

För att kontrollera att ett element fungerar som det ska, kan man känna om den nedre halvan är varmare än den övre. Är den nedre delen varmare, har det förmodligen bildats luftfickor som behöver tömmas. Ett annat tecken på luft, kan vara att elementet ger ifrån sig ljud, ett susande ljud som är orsakat av vattnets rörelser är inte ovanligt. I element med mycket luft kan ett porlande ljud höras när vattnet rinner.

Man kan själv sköta luftningen av elementen, utan hjälp av en hantverkare. Det är inte svårt och nedan finns en beskrivning över hur man går tillväga. För luftningen behövs en speciell luftningsnyckel, en så kallad elementnyckel, som är anpassad till luftningstappen på elementet. Den kan köpas i en järnaffär eller ett byggvaruhus, för en billig penning.

Leta reda på var luftventilen sitter. Den brukar sitta högt upp på sidan av elementet. Glöm inte att det finns en ventil i klädkammaren på det övre planet.
Håll en mugg, en handduk, en liten skål eller liknande, under ventilen som ska åtgärdas.
Skruva elementnyckeln varsamt moturs tills luft börjar pysa ut, oftast räcker det med mindre än ett varv. Den kan sitta hårt om elementet har målats några gånger.
När det kommer vatten i ett jämnt flöde är luften borta. Det kan ta allt från några sekunder till några minuter. Finns ingen luft i elementet kommer vatten omedelbart att komma ut och ventilen kan dras åt igen.
Kontrollera att ventilen inte läcker och dra inte åt den för hårt, det ska gå lätt att öppna den igen vid ett annat tillfälle.
Klart! Gå vidare till nästa element och börja om från punkt 1.

Har elementet fortfarande svag värme, kan det vara ventilnålen i termostaten som fastnat. Det är viktigt att skruva på termostaterna på elementen då och då, för att ventilnålarna som finns i dem inte ska fastna i öppet eller stängt läge.

Har ventilnålen fastnat kan det hjälpa att skruva av termostaten och trycka in den några gånger med till exempel skaftet på ett bestick.

Motionera radiatorventilen

Börja med att skruva bort termostaten. Innanför sitter en liten pigg som reglerar flödet. När den trycks in, stryps vattenflödet och när termostaten släpper ut piggen, släpps det varma vattnet på.

Känn på piggen med en tång. Om den kärvar, motionera den genom att trycka in och dra ut piggen några gånger. Den ska tydligt röra sig några millimeter. Dras den för hårt, kan den lossna och ventilen kan börja läcka. För då snabbt in piggen i hålet igen och skruva dit termostaten, det håller tätt tills rörmontören kommer.